Det är konstigt det här med bloggar. Jag läser kanske 10-15 st dagligen. Några handlar om musik, några är "kändisbloggar", några läser jag för att jag känner den som skriver.
Det är egentligen bisarrt att jag läser min vän Jennys blogg. Bloggen är inte på något sätt bisarr, den är mycket välskriven och initierad men den handlar till 95% om hundar. Jag är inte intresserad av hundar överhuvudtaget men jag vill ändå läsa bloggen för att på något sätt "hålla koll" på Jenny som är en mycket trevlig tjej.
För mig är det givetvis stundtals otroligt tråkig läsning. Jag vet inte vad ett "blindbyte" är eller vad som kännetecknar en bra "agilityplan". Men jag har kommit på ett trick. När Jenny skriver ett inlägg som handlar om hundar så läser jag det som att en Mamma har skrivit om sina barn. Det gör texterna otroligt underhållande.
"Jag har aldrig trott att Nell är nån så kallad prylgalning. I mina ögon har hon aldrig brytt sig speciellt mycket om leksaker, möjligtvis har hon mumsat i sig en toarulle nån gång ibland. Dummies hämtar hon gärna, men troligtvis mycket för att hon vet att jag alltid byter mot en godbit."
"Mina barn verkar vara på strålande humör just nu, det gör mig glad. Billy slickar rent matskålen vid varje mål och är härligt busig utomhus. Nellan är pigg och springer jättemycket på promenaderna."
Testa själva!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hahha! Ta illa upp!? Detta gjorde precis som förra gången min dag!(OBS, OSB! Kan bero på att jag är extremt lättroad såhär i tradiga tentatider)
haha, riktigt bra.
Och VÄLDIGT roligt att ha ytterligare en mkt underhållande blogg att följa!
Och jag kommer efter detta inlägg aldrig mer kunna läsa Jennys blogg på det sätt som jag gjort innan, kommer att se Nell & Billy med små stackars barnansikten framför mig.
Skicka en kommentar