Förlovningen!

Det är helt underbart med Viktoria och Daniels förlovning. Helt fantastiskt.

Jag är republikan och tycker att hela kungahuset ska avskaffas. Men det finns en sak som skulle kunna ändra min åsikt och få mig att uppskatta Kungen. Det vore om Kungen började uppträda som en Kung! Jag tror inte jag har sett Carl-Gustaf i krona en enda gång?!

Men de som lider mest i allt detta är barnen. Kan du tänka dig en liten grekpojke som ska åka iväg till flygplatsen och titta på när Den Svenske Kungen kommer till landet. Kungar och Drottningar är något som för honom bara förekommer i sagor. Men idag ska pojken äntligen få se en Kung på riktigt! ...och ut kommer en vanlig 60 something man i kostym?

En mantel och en spira? Skulle det vara så farligt? Det minsta man kan begära är väl att fyra dvärgar bär runt honom i en tron iallafall?

Det enda hoppet jag ser i kungahuset är att man kan lita på att den dagen då Kungen börjar bli lite senil så kommer det deklareras krig till höger och vänster. Det känner jag på mig att han är kapabel till.

Cause im a hiphopper, yes I am.

Jag har lyssnat mycket på hårdrock den senaste tiden. Det är Accept, Mötley Crüe, Manowar och Judas Priest. Gärna lite för högt i hörlurar. Detta känns oväntat. Visst, jag har på något sätt genom kompisar och min bror växt upp i utkanterna av hårdrocken men det blev aldrig riktigt min grej. När jag nu lyssnar på hårdrock så gör jag det med ett leende på läpparna. Jag finner någon form av underhållning i de stenhårda riffen och falsetterna.

Igår slog det mig. Jag lyssnar på hårdrock på samma sätt som många lyssnar på hiphop. Jag har alltid stört mig på människor som ska förlöjliga hiphop. Människor som ironiskt drar någon kommentar om hur "otroligt gansta' " Jay Z är klarar jag inte av. Det är patetiska människor som inte kan identifiera sig med hiphopen som skrattar åt den.

Jag tycker att hårdrocken jag lyssnar på är skrattretande. Detta beror på att jag har så otroligt svårt att relatera till texterna. Jag känner mig inte speciellt "Hellbent for Leather". Jag har aldrig åkt motorcykel ner för the strip och letat efter Girls! Girls! Girls! och jag har aldrig känt ett behov av att "drink to the Brothers Of Metal". Detta ligger så långt ifrån min verklighet och är så hårdrocksklyschigt att det blir en parodi på sig själv.

Hiphop blir aldrig parodi för mig, när 50 cent sjunger om bitches, bling och vapen så kan jag... ehh... verkligen relatera till mitt eget liv...

Källkritik på universitetsnivå.

Samtal mellan mig och Johannes i min soffa. 04.05. 8 timmar innan tenta inlämning.

Erik - Ska du ha med den där hemsidan i din källförteckning?

Johannes - Ja...

Erik - Den andra sidan också?

Johannes - Nej, rubriken "Semiotics For Beginners" uppskattas nog inte av herr doktorand.

Erik - Men denna skiten har du väl också bara googlat fram?

Johannes - ...det är iallafall en pdf.

Dygnsrytm.

Jag fick ett sms idag: "Uppdatera bloggen!"

Nueva Estocolmo uppdateras regelbundet, problemet är att jag har "vänt på dygnet". Det är först vid 21.00 min hjärna kickar igång på allvar.

Ni får se min blogg lite som ett amerikanskt jippo (typ oscarsgalan, valet eller super bowl). Vill man ha det allra senaste från Nueva Estocolmo får man sitta uppe hela natten och trycka F5.

Men jo, jag inser problematiken med att ha en onormal dygnsrytm. Men det har gått så långt nu så att det känns som att den enklaste lösningen är att emigrerar till New York och på så sätt komma rätt igen.

Päron och Äpplen

Aftonbladet publicerar en artikel om två epa-losers i värmland som ska spela balla på klassfotot. Dom kränger på sig två urtvättade t-shirts med obcena tryck och ställer sig lite extra bredbent innan dom lägger upp en snus.

Innan katalogen går i tryck granskar rektorn bilderna. Han anser (så klart) att tröjorna är stötande och att de ska retuscheras. Detta sker.

När Sebbe och Larsa (som dom förmodligen kallas) upptäcker censuren ringer de Aftonbladet för att gråta ut. Tar aftonbladet sitt ansvar och rapporterar sakligt och korrekt om händelserna? Nej. Man lyckas däremot få ur sig årets kanske mest bisarra jämförelse:

Tänkvärt.

"Ingenting är för människan så svårt att uthärda som ett liv utan uppgifter och mål."
- Blaise Pascal

Denna veckas Tänkvärt handlar om Arbete. I dessa tider av Utbrändhet är det lätt att gå på allt prat om att hitta Balans mellan Arbetet och Fritid. Den person som försöker intala dig att detta är säkerligen bara ute efter ditt eget jobb.

Du får säkert ständigt höra av vänner och familj vikten av en hälsosam inställning till Arbete. Men den mest hälsosamma inställningen måste väl ändå vara strävan efter att få behålla sitt jobb? Slå upp närmaste tidning eller sätt igång TVn och lyssna på rapporterna om Varsel och Finanskris. Titta på ångesten i den varslade Volvoarbetarens ögon. Lägg märke till tåren på den arbetslöses kind. Anser du dig har rätt att gå hem från jobbet bara för att hämta dina barn på dagis i tid? Det värsta som skulle kunna hända är att du ligger på din dödsbädd och tänker att du skulle kunnat jobba mer!

Det enda som kan ge dig framgång här i livet är hårt Arbete. Du kommer inte få något gratis här i livet. Det gäller att kämpa!

Låt mig ta ett exempel som visar på hur långt arbete kan ta dig i livet. Det finns en liten pojke i Indonesien, han heter Gittaf. Gittaf har en dröm i livet, han vill en gång bli miljonär. Varje dag tänker han på sitt livsmål. Beslutsam som han är får han redan vid 8 års ålder anställning vid en fabrik i Indonesien. Gittaf är flittig där han sitter och syr gympaskor. För varje stygn han syr tänker han på sin dröm. Sin miljonärs dröm. Medellönen i skofabrikerna i Indonesien är 1.10 per timme. Gittaf är inte sämre han. Han har flinka små fingrar och klarar av att sy många skor på en dag. Ibland sticker han sig på den vassa nålen, men Gittaf klagar inte. Han får betalt och drömmen om den där millionen hägrar vi horisonten. Han tänker att för varje sula han sätter fast kommer han närmare sin dröm. Gittaf vill inte slösa någon tid på Raster eller Toalettbesök.

Om Gittaf ska nå sitt mål i livet så behöver han jobba 15 timmar per dag, 365 dagar om året i 166 år.

Du ser! Vi kan alla nå våra drömmar bara vi Arbetar hårt!

Nu tar vi Schyffert!

Jag har nu i en vecka legat och nosat på Henrik Schyffert på Bloggtoppen. Förra veckan var det bara några få unika besökare mellan Nueva Estocolmo och Schyffert. Det skulle vara en dröm för alla oss på Nueva Estocolmo redaktionen om vi denna veckan kunde gå om Henrik i statistiken. Vi tror det är möjligt med din hjälp.

Du läser uppenbarligen redan Nueva Estocolmo så därför vill vi uppmana dig att INTE logga in på Henrik Schyfferts blogg denna vecka!

Det skulle vara en otrolig solskenshistoria/american dream/david vs. goliat om vi blir större än en av sveriges främsta komiker!

(det faktum att Henrik inte har skrivit ett inlägg på nästan ett år är lovande inför detta projektet, det är i princip ett lik vi ska slå)

Vägen hem.

Har precis kollat på andra avsnittet Vägen Hem på TV4. Det var länge sedan det gjordes så här dålig TV i Sverige skådespelarinsatserna är under all kritik. Och storyn är inte jätte trovärdig heller. En frikyrkopastor lyckas övertala sin barnficka/älskarinna genom anonyma SMS (som ska komma från gud) att skjuta pastorns fru. Detta händer samtidigt som Pastorn har ännu en älskarinna. Men hallå... kom igen.

Måste allting jämt vara så verklighetsfrämmande på TV?

Först.

Aftonbladets rubrik på nöjessidorna imorgon:

STOR SLUM!

Kom ihåg vart ni läste det först.

Coolt/Ocoolt.

Det är underligt hur vissa namn kan låta så sanslöst coola när de uttalas i TV men när man sedan läser namnet i rutan så är det fruktansvärt ocoolt.

Manifest.

I
Nueva Estocolmo skall vara aktiv. Minst 3 inlägg per dag.

II
Nueva Estocolmo skall ha högsta prioritet. Skola, sömn och mat är oviktigt. Allt kunna försakas.

III
Nueva Estocolmo kommer aldrig sträva efter att bli populär hos den breda massan.

IV
Nueva Estocolmo är en plats för reflektion och eftertanke.

V
Nueva Estocolmo skall aldrig posta Youtube-videos direkt i bloggen. (Om inte videon är redaktionellt material producerat av Nueva Estocolmo)

VI
Nueva Estocolmo skall alltid välkomna all form av sponsring, produktplacering och textreklam.

VII
Om Nueva Estocolmos någon dag har under 50 unika besökare ska bloggen avvecklas nästkommande dag.

Förlåt.

Jag skrev inte ett enda inlägg igår. Det är oacceptabelt skolan fick gå före bloggen. Detta ska aldrig mer få hända.

Jag känner att jag har ingen plan med Nueva Estocolmo. Den otroliga framgången jag har nått med bloggen har på många sätt stigit mig åt huvudet.

"Fame is a mask that eats into your face." - John Updike

Jag måste sätta upp högre mål med bloggen. Något att sträva efter. Riktlinjer att hålla sig till. Därför kommer jag senare idag publicera ett Manifest.

Anybody up for some fun?

Efter kassorna på Willys så finns det stolar på väggen man kan fälla ner:



Någon som vill gå med till Willys imorgon med lite röd tejp, tejpa över och ställa sig och vänta? Tror det skulle bli hysteriskt kul!

Come out and play.

Jag tycker det är otroligt kul när jag kan låtsas vara en jätte. Varenda gång jag håller i någonting som är som en liten kopia av något som brukar vara större så går jag in i rollen som jätte.

Det började antagligen med de små flygplans coca-cola burkarna som kompisar sparade på (va var grejen med det egentligen?). När jag höll i en sån där liten burk så kände jag mig alltid stor och mäktig. Detta fortsatte under min uppväxt och jag tycker fortfarande det är otroligt roligt att äta minimajs, dricka vatten ur shotglas, använda rese tandkräm ur små tuber. Allt sånt får mig att känna mig gigantisk! Jag har ett sånt där litet kassettband som man har till diktafoner (och förr i telefonsvarare) här hemma, det kan jag kliva runt med i lägenheten i flera minuter och låtsas vara jätte.

Dessa lekar är inget jag direkt skäms för, men det är inte heller något man stolt visar upp. Jag har träffat många personer som är fascinerade av miniatyrer, men inte på grund av att miniatyrerna får hon eller han att känna sig större.

Men idag såg jag henne. Vid kassan på Willys. En till låtsasjätte! En som vågar leva ut sina lekar. Hon vågar leka jätte bland folk! Va otroligt befriande!

Produktutveckling.

Jag blev tidigare idag kontaktat av en av Nueva Estocolmos flera hundra läsare. Hon ville att Nueva Estocolmo skulle blogga om en debattartikel i dagens DN. Jag tvekar.

Från börjar tänkte jag att allt inte behövde vara roligt på Nueva Estocolmo, men så har det inte riktigt blivit. Alla inlägg är någon form av situationskomedi eller har en punchline. Jag vill så gärna skriva lite mer seriösa inlägg men jag tror inte bloggen är mogen för det än.

Men okej, jag levererar lite sköna tramsinlägg under dagen och sedan publicerar jag lite seriösa åsikter ikväll? Är det okej med er läsare?

Självkännedom.

Solarium? Visste hon inte att hon var från Storbritannien?

Vardagslyx.

Jag tycker om att sätta guldkant på tillvaron ibland.

Cravings.

På grund av skolan kommer jag inte kunna blogga så flitigt idag.

Vill bara meddela att jag har på bara en vecka gått upp fullständigt i det här med bloggande. Ett bevis på det:

Senare ska jag skriva ett inlägg om hur myckat jag älskar Starbucks.

With a little help from my friend.

Igår hade jag lite dåligt med idéer till bloggen. Jag pratade med Johannes om min bloggtorka. Han hade en idé till ett inlägg på bloggen (som han för övrigt inte läser, "Jag behöver inte ditt skitsnack i textform också"). Han tyckte jag kunde skriva något om tjejer som är olika snygga ur olika vinklar. Jag förstod inte riktigt och ville ha exempel.

Johannes - Elaine i Seinfeld! Hon är ju snygg ibland och ibland inte?

Jag - Nej, hon ser bättre ut i de senare säsongerna än de tidiga?

Johannes - Ja... är inte det sjukt?

Jag - Hon sminkar sig mer och har en annan frisyr. Det är väl därför?

Johannes - Men ändå...

Jag - Så du menar att jag ska skriva ett blogginlägg om att tjejer ser olika ut beroende på hur dom sminkar sig och vilken frisyr dom har?

Johannes - Eh... Ja?

Jag - Är det ett bra blogginlägg?

Johannes - .......

Skadeglädje.

Välkommen Hjem!

Det är en sjuk värld vi lever i.

Jag blir så fruktansvärt upprörd över människor som saknar all form av empati för omvärlden! Rika människor som utan att skämmas lever ett liv i överdriven lyx. Människor dör i Afrika på grund av svält men här hemma finns det människor som lever sina liv i överflöd utan att neka sig själva någonting! Vissa lägger ner ofantliga summor på onödiga lyx artiklar.

De kan betala väldigt mycket för en produkt bara för att det är ett speciellt varumärke. Bara för att dom alltid ska ha det "exklusiva". Tänk om alla dessa personer skulle lägga alla de pengar på välgörenhet istället för att försöka köpa sig en "image" genom att handla märkesvaror.

Jag blir äcklad av all överflödig lyx i dagens samhälle.

Barn.

Det ENDA jag kan tänka mig en hörande hund kan hjälpa till med är om ett spädbarn skriker. Men det måste väl finnas en bättre lösning på det också?

Hearing Dogs For Deaf People.

För 2 år sedan såg jag en blindhund på stan. Inget konstigt med det. Men jag upptäckte snabbt att husse (eller va det nu heter) inte var blind.

När hunden och husse kom närmare såg jag att det var ett tryck på hundens lilla väst: "Hearing Dogs For Deaf People".

Jag kunde inte tänka mig en enda situation där en hörande hund kan hjälpa en döv människa? Jag googlade lite och hittade organisationens hemsida. På hemsidan står det att hunden kan hjälpa till med att höra en telefon som ringer, brandalarm, äggklocka osv. Kan inte allt det ersättas med ljus- eller vibrationssignaler? Och hur ska husse veta om han ska svara i telefon, hoppa ut genom fönstret eller att ägget är klart när hunden börjar hoppa omkring.

Visst, hunden fyller nog en viktig social funktion, men måste hunden tränas för typ 100 000:-?

Det blir nästan lite komiskt när organisationen lägger upp videos på nätet som ska visa på hur mycket en hörande hund kan "change life". Tänk nu på att jämnföra med hur en "vanlig" hund skulle påverkat honom. Spelar det någon roll att den är tränad?

http://www.hearingdogs.org.uk/video/scotch.htm

Janne Josefssons teknik.

Kollade på svts Debatt igår. När man slår på TVn så vet man att inom 30 minuter kommer man få höra följande minst en gång:

"Det sitter säkert väldigt många framför TV apparaterna där hemma som tycker att XXXXXXXXXX... Va säger du till alla dom som tycker så?"

"Ähh... Kom igen nu!"

Stärnorna på Slottet.

Deltagarlistan till nästa års "Stjärnorna på Slottet" har kommit ut i media nu. Har tänkt att jag ska skriva någonting om det men Seba på Taylor & Seba har redan skrivit allt som behövs skrivas.

Läs det här.

Föräldraskap.

Det är konstigt det här med bloggar. Jag läser kanske 10-15 st dagligen. Några handlar om musik, några är "kändisbloggar", några läser jag för att jag känner den som skriver.

Det är egentligen bisarrt att jag läser min vän Jennys blogg. Bloggen är inte på något sätt bisarr, den är mycket välskriven och initierad men den handlar till 95% om hundar. Jag är inte intresserad av hundar överhuvudtaget men jag vill ändå läsa bloggen för att på något sätt "hålla koll" på Jenny som är en mycket trevlig tjej.

För mig är det givetvis stundtals otroligt tråkig läsning. Jag vet inte vad ett "blindbyte" är eller vad som kännetecknar en bra "agilityplan". Men jag har kommit på ett trick. När Jenny skriver ett inlägg som handlar om hundar så läser jag det som att en Mamma har skrivit om sina barn. Det gör texterna otroligt underhållande.

"Jag har aldrig trott att Nell är nån så kallad prylgalning. I mina ögon har hon aldrig brytt sig speciellt mycket om leksaker, möjligtvis har hon mumsat i sig en toarulle nån gång ibland. Dummies hämtar hon gärna, men troligtvis mycket för att hon vet att jag alltid byter mot en godbit."

"Mina barn verkar vara på strålande humör just nu, det gör mig glad. Billy slickar rent matskålen vid varje mål och är härligt busig utomhus. Nellan är pigg och springer jättemycket på promenaderna."

Testa själva!

Staden som aldrig sover.

Det är skönt att bo i en hyfsat stor stad. Det händer alltid någonting.

http://www.na.se/artikel.asp?intId=1449382

"Mjölkpaket-race. Kl. 11-16. Bygg din egen mjölkpaketfarkost och tävla med den i vår vattenränna. Tekniska kvarnen, Karlslund. Entré 40 kr, barn under 5 år gratis."

Jag kan inte tänka mig ett bättre sätt att spendera 40 kr på idag. 40 kr för ett tomt mjölkpaket och tillgång till en vattenränna.

Dressman.

Såg en Dressman reklam på TV igår. Det var ett video kollage av dressman-män (ni vet hur de ser ut) som utövade olika sporter i slow motion. En dressman-man nickar en fotboll. En dressman-man kastar en basketboll. En dressman-man spelar cricket. Cricket?

Hur stor är chansen att någon i sverige sitter hemma framför TVn och är i behov av ett par nya chinos (nu 195:-) att spela cricket i? Hur många vet vad cricket är?

Och, talking of små konstiga sporter, jag pratade med en vän som hade en vän som hade en vän som var med i svenska Lacrosse landslaget.

Jag skulle bli mycket mer imponerad av en svensk lacrossespelare som inte lyckades komma med i svenska landslaget.

Tvättid.

Jag har tvättid imorgon. Jag har en känsla av att en maskin kommer få gå ganska tom.

Festen.

Hittade en bild i min digitalkamera från festen i lördags.

Tänkvärt.

Det är dags att introducera en ny feature här på Nueva Estocolmo. Varje måndag kommer jag presentera lite lösa filosofiska funderingar i värsta Dr. Phil stil under rubriken "Tänkvärt". När jag har försökt ta del av den ofantliga mängd privata bloggar som finns så märker jag att det är mycket vanligt med inlägg som har en hobby psykologiskt feelgood faktor. Att skriva inlägg under rubriken "Tankar Om Livet" är mycket populärt. Jag vill inte vara sämre.

Jag tänker mig lite allmänt svammel och några lösryckta citat. Ganska någon liten sedelärande fabel någon vecka. Men framför allt, inleda viktiga ord med stora Bokstäver. Så ok.... Here we go!



Idag ska jag skriva lite om Positivt Tänkande. Jag tror att det är Du själv, och bara Du, som bestämmer vilken grad av Lycka Du kommer att uppnå i ditt Liv. Det är Du själv som håller i rodret på Livets stora seglats mot Lycko Landet. En viktigt hörnsten i jakten på att uppnå Lycka är Positivt Tänkade.

Om Du ser på situationer ur ett Positivt Perspektiv så finner Du mer Glädje i Livet och kan lägga ditt stora Livs Pussel med ett Leende på läpparna.

Jag ska försöka visa vikten av Positivt Tänkande genom exempel ur mitt eget Liv. Min Mor och Far är bra exempel på hur olika man kan se på Livet. Det dyker ständigt upp situationer som på ett bra sett illustrerar vad som är kärnan i Positivt Tänkade.

Jag satt med Mor och Far i en bil. Utanför rutan så åker en ambulans förbi i hög fart med blåljus snurrande på taket. Min Far påpekar att han tycker det är hemskt att se ambulanser köra i så hög fart för det innebär att någon i ambulansen håller på att mista Livet. Min Mor säger att hon alltid brukar tänka att det ligger en kvinna i ambulansen som är på väg till Sjukhuset för att föda ett underbart litet Barn.

Som ni ser finns det alltid två sätt att se på en situation. Ett negativt, i detta fallet min Fars, och ett Positivt, min Mors.

Min Mor finner mycket Glädje i att Resa. Hon älskar att besöka nya platser och ta del av en ny Kultur. En solig dag i somras sitter Jag, min Mor och min Far i vår trädgård. Mor får syn på ett flygplan på himmelen. Hon lyser upp och säger:

- Åhh.. Tänk att få sitta i ett flygplan på väg till ett annat land nu. Va lycklig man skulle vara.

Min Far, som inte har lika lätt med Positivt Tänkande replikerar:

- Det är nog flyktingar som håller på att avvisas.

"Den positiva tänkaren ser det osynliga, känner det ogripbara och uppnår det omöjliga"

- Benjamin Franklin (1706 -1790)

Mardröm.

Jaha... va gör jag nu?

Extra Extra - Kille dog inte!

http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/utrikes/article4408833.ab

Hur kan Aftonbladet publicera en nyhet om en kille som INTE dör? Det skulle givetvis varit en nyhet om han överlevde någonting. Men att inte dö?

Hur många gånger har man varit nära att bli överkörd utan att man ens vet om det?

Snälla Aftonbladet, kan ni inte ge mig lite riktiga nyheter istället.

Mer om festen.

Kom på att jag 03.01 inatt lovade ett inlägg om gårdagens fest.

Det finns inte så mycket att tillägga. Jag kan berätta en anekdot om när Securitas kom till festen. Många av utbytesstudenterna trodde att det var svenska Polisen som dök upp (det är ju inte lätt för dom att veta hur polisuniformer ser ut).

En kille från Schweiz frågade mig efter ett tag om polisen hade gått. På 3 sekunder blev jag The Game. Jag svarade honom på min värsta ghetto amerikanska:

"Na na na... That ain't tha Pooolice, That's just tha Toy Cops, It ain't nothin' to worry 'bout..."

Man blir lite coolare när man är på fest.

Ang. mat kommentarer.

Skrev ett inlägg igår om kassörskor som kommenterar mina matinköp.

Kom precis ihåg den kanske bästa kommentaren någonsin.

Min bror köpte påsar dippulver (som man blandar ut i gräddfil) som han skulle ha med sig till mig när jag bodde utomlands. Han köpte ca: 15 påsar. Detta var hans enda ärende i matbutiken. Han lägger alltså upp 15 påsar dipp på bandet och kassörskan säger:

"Ja, det är så gött att ha hemma..."

Navid Modiri.

Vet du vem Navid Modiri är? Inte? Good for you. Jag önskar att jag inte visste.

Det finns inte så många människor jag genuint ogillar men Navid Modiri är en av dom. Jag har följt hans "karriär" ett tag nu och för varje nytt projekt han tar sig an så växer den stora frågan: Va håller han på med?

Hans senaste påhitt är hemsidan 365saker.se. Det är en sida där man får tips om saker man kan göra. Ett tips om dagen i ett år. Dagens tips: Lär känna dina fiender! Jag tänkte följa den guiden.

Hans karriär började 2004 när han läste dikter i P3 programmet Frank. Frank var ett ganska bra radioprogram tills Navid blev programledare 2006. Han lyckades (på mindre än ett år) försämra kvalitén på programmet såpass mycket att Sveriges Radios ledningen beslutade att lägga ner programmet i början av 2007.

2007 blev Navid Modiri programledare för Sveriges Televisions äldsta och mest anrika program: Filmkrönikan. Men, vänta nu tänker du säkert. Navid Modiri kan väl ingenting om film? Nej, precis. Navid Modiri kan ingenting om film. Man kanske inte behöver kräva att han ska ha läst 3 år filmvetenskap men när Navid blev programledare för filmkrönikan hade han inte ens sett en enda Bergmanfilm. Kalkonen var ett faktum. Navid blev hårt kritiserad och lyckades göra så dåligt ifrån sig som programledare att Sveriges Television beslutade att lägga ner programmet.

Vid sidan av hans mediakarriär har han också ett band som heter Navid Modiri & Gudarna. Är dom bra? Nej.

Jag förstår inte hur en människa som har gjort så illa i från sig fortfarande får utrymme i media. Navid Modiri ska på måndag börja blogga på gp.se. Det känns inte alls roligt, jag gillar Göteborgs Posten, det vore synd om tidnigen var tvungen att läggas ner.

Dagens outfit.

Min kompis Anni har en mycket välbesökt modeblogg. Igår länkade hon till mig vilket resulterade i en besöksboost.

Nu gäller det att smida medans järnet är varmt. Jag pratade lite med Anni idag på Facebook om hur jag skulle kunna behålla alla modelovers som kommer droppa in på min blogg. Hon föreslog en "dagens outfit", det är lysande. Är det något modebloggläsare älskar så är det uppvisning av kläder i onaturliga poser!

Så här kommer "Dagens Outfit", lite skönt söndagsslappt.



T-shirt: Levi's
Zip hood: Primark
Jacka: Esprit
Jeans: Cheap Monday
Skor: Nike Windrunner

Nu ska jag handla mat.

Jag och Pernilla.

Jag surfade runt lite på bloggtoppen.se. Jag upptäckte att sidan ger rekommendationer till bloggläsarna om bloggar som liknar varandra och på så sätt kanske är av intresse.

Dessa bloggar rekommenderas på min sida:





Pernilla Wahlgrens blogg?

Hemmakväll ikväll? NOT!

Vilken fest! Tack Anna! Tack Jennie!

Festen kan sammanfattas med en mening som en fransman sa efter att Securitas precis hade kommit till festen:

"When someone can have legal charges against them because of a party... It's a good party".

Ok, nu ska jag sova... More about festen imorgon!

Men sluta spå i mina matvaror!

Okej. Detta är verkligen inget nytt fenomen. Detta har pågått sedan urminnestider, men jag vägrar ta mer skit nu!

KASSÖRSKOR SKA INTE KOMMENTERA VAD JAG HANDLAR!

Idag tog jag och Jojo en promenad in till örebro centrum. På väg tillbaka gick jag in på ICA Tybble för att handla lite mat som jag tänkte äta senare denna ljuvliga vinterdag. Jag köpte två fryspizzor och två coca-cola burkar. Jag lägger upp varorna på bandet och drar mitt kort. Jag såg redan i kön att kassörskan (hon rödhåriga med glasögon, för er som handlar där) var på synnerligen glatt humör. Medans hon scannar in mina varor frågar hon piggt och käckt med ett flin på läpparna:

"Hemmakväll ikväll?"

Det sjuka i hela situation är att jag so not ska ha en hemma kväll ikväll! Oftast när jag får kommentarer som dessa så lyckas kassörskan pricka in precis hur min kväll kommer att se ut. Standard frågan brukar vara: "Filmkväll ikväll?". Det är med lite skam i rösten jag allt som oftast tvingas svara Ja på den frågan. Jag vet att jag själv, om jag skulle jobba på ICA, skulle bedöma varenda kund efter vad hon eller han har i korgen. När hon säger "Filmkväll ikväll?" så skulle hon lika gärna bara säga "Loser".

Nu ska jag inte överdriva räckvidden på min blogg, men om du jobbar som kassörska kan väl du sprida detta till alla dina kollegor:

DU ÄR ANSTÄLLD SOM KASSÖRSKA! INTE SPÅKÄRRING!

Filip Hammar has let himself go.

Kollade på "På Spåret" med Jojo igår kväll. Filip Hammar och Fredrik Wikingsson tävlade mot Jessika Gedin och Hans Rosenfeldt. Programmet var som alltid underhållande och jag imponerade på mig själv och Jojo med min allmänbildning.

Men börjar inte Filip Hammar bli lite väl bekväm i TV-rutan?

Ikväll är det fest.

Ikväll ska jag på en fest som jag har sett framemot i 2 veckor. Jag har försökt analysera varför jag är så opropotionerligt taggad inför kvällens fest. Jag kan inte komma på varför.

Min dag kommer innehålla olika moment, alla moment är nödvändiga förberedelser inför kvällen. Det är dessa moment som avgör om det kommer bli en kul kväll eller inte. Jag kan nästan avgöra vid 16.00 om det kommer bli en lyckad kväll.

Jag sätter tillexempel alltid väckarklockan på en festdag. Jag gör det med tanken att jag inte ska försova mig. Det är givetvis helt sjukt att tänka sig att jag skulle vakna upp klockan 23.45 och inse att jag har missat hela festen, men ändå. Det ger mig lite trygghet.

Nueva Estocolmo goes Politiskt Korrekt.

Jag är inte den som har lätt för att ta illa vid mig. Jag tycker man kan skämta om (i princip) allt.

Men detta är a bit too much.


Om två veckor ska Mini Rihanna och Mini Chris Brown mötas på ROK BAR i Las Vegas. Vi snackar alltså om en fight mellan två dvärgar utklädda till Rihanna och Chris Brown.

Det ska sägas att jag är mycket fascinerad av "little people" och tycker att nästan allt som dvärgar är inblandade i blir underhållande. Men detta... lite magstarkt.

(Men om du inte skulle vara riktigt lika politiskt korrekt som mig så hittar du biljetter på rokvegasnightclub.com)

Kvällsnöje.

Har inte riktigt några planer för kvällen. Annat än att vila mig i form inför morgondagens fest hos Anna och Jennie.

Jojo kom på idén att vi ska hälla ut vatten på den lilla backen utanför mitt fönster. Det kan nog bli en ganska bra snubbelföreställning när överförfriskade studenter springer till bussen i mörkret vid 23 tiden.

Jan-Olov Andersson, en sann filmkännare och finsmakare.

Jan-Olov Andersson har sett TV4s dramadokumentär om Knutby.

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/recensioner/article4277053.abtarget="_blank"

Han jämnför tv-serien med en "taskig porrfilm". Det skulle vara intressant att läsa en längre utläggning om vad som kännetecknar en "taskig porrfilm" och en "bra porrfilm". Det skulle kunna bli en intressant artikelserie.

"Hmm... Ehhh... Något annat?"

Media (kvällstidningarna) kommer givetvis att ha minst en "Fredag den 13" artikel idag. Aftonbladet lägger sin artikel högt upp på ettan. David Nannini Nilsson har nog fått ganska fria tyglar att skriva vad han vill.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4402346.ab

"Vi måste ha en grej på fredag den 13 idag... Nannini, den tar du."

Nannini valde att fokusera på att det finns ett ord (paraskevidekatriafobi) för människor som är rädda för detta datum. Det är en ganska pigg vinkel (de uppenbara hade varit att lista lite historiska bloopers som har hänt fredagar den 13). Nannini intervjuvar Agneta Lilja (expert). Trots denna pigga vinkel räcker det liksom inte riktigt till. Artikeln avslutas med:

"Har du något mer att tillägga kring fredagen den 13?"

Underbart! Han måste fylla utrymme i tidningen, han har inget mer att skriva, han tänker att han ställer en allmän fråga och på så sätt kanske kan få ut en eller två meningar till ur Agneta Lilja. Problemet är bara att Agneta inte har något att tillägga. Svaret blir:

"– Nej. Vi får väl hoppas att allt går bra bara."

Har du något att tillägga? Han skulle lika gärna kunnat fråga om hon ville hälsa till någon!

Jag vill ha en mer extrem Kristi Brud.

Jag såg Debatt igår. Det irriterar mig mycket att Åsa Waldau (aka. Kristi Brud) verkar vara en en sådan trevlig och vettig människa. Jag gick verkligen in med inställningen att här sitter en vettvilling, Jag försökte se en galning i studion. Hennes första uttalanden möttes av mycket stor skepsis från min sida.

"Hur kan hon säga så? Är hon galen?" tänkte jag.

Allt eftersom debatten fortsatte sänkte jag min mentala gard. Hon verkade vara ganska vettig trots allt. Hon förklarad. Hon höll med. Hon hade lärt sig mycket. Hon ursäkta sig. När debatten var över skulle jag lätt kunna bjuda henne på en fika. Hon verkade vara jättetrevlig.

Det skulle vara så mycket lättare att kunna förstå hela Knutbydramat om Kristi Brud var en galning. Efter gårdagens debatt var jag helt övertygad om att hela Knutbyförsamlingen var dockor i Helge Fossmos marionett. Åsa Waldau hade bara litat på sin Pastorskollega. Det kan man inte klandra henne för.

Då slog de mig. Det är ju precis detta som är Åsa Waldau. Hon är en psykopat. Hon kan ställa sig in hos vem som helst. Och jag gick på det.

Jag skulle antagligen vara den första att följa med Helge in i sängkammaren.

Ständigt aktuell.

Alltid där det händer.

(Var inte Paggan med på mötet när det informerades om regeringsskiftet? Fångades "du är inte kulturminister längre"-mailet i spamfiltret?)

Studentlivet.

Hörde 2 tjejer prata på bussen i onsdags.

Den ena sa till den andra "Vår kurs är den kursen på hela universitetet med minst lärartimmar"

Jag tänkte Bullshiiit! Jag har ju nästan inga lektioner, högst två timmar i veckan. Det var nästan så att jag ville konfrontera tjejen som sa det. Som tur var gjorde jag inte det.

Båda tjejerna satt på min lektion senare den dagen.

EXTRA EXTRA - THIS JUST IN!

För någon vecka sedan blev jag intresserad av Fritzl historien. Jag läste på nätet, såg dokumentärer och satte mig in. Tidigare har jag inte riktigt förstått hur otroligt stor grej och sjukt detta är. Sedan dess har jag väntat på updates kring Fritzl storyn.

I kön på ICA slår Aftonbladets framsida mig hårt på käften.

"FÖRSTA BILDERNA PÅ KÄLLARBARNEN"

Jag skäms verkligen när jag lägger ner tidningen i min korg (Ska jag stödja exploateringen av dessa offer?).

Jag har nu läst artikeln och finner den ganska märklig. Det är Elisabeth (mamman) och hennes dotter Lisa som syns på bilderna. Nu är det så att Lisa var ett av de tre barnen som levde i huset tillsammans med pappa Josef. Att kalla henne källarbarn är därför fel. Pågrund av vad som försegick i hennes källare så har hon antagligen aldrig varit nere i källaren.

Tronföljd.

Swingfly har tagit över titeln efter Daddy Boastin' som Sveriges Feat. kung!

Swingfly är för svenska artister exakt vad Daddy Boastin' var för svenska artister 2003.

Spelets Regler.

Jag har i över ett halvår varit på jakt efter en "varg t-shirt". Ni vet en sån där white trash t-shirt med någon typ av tecknad varg på. Gärna flera bilder som liksom går in i varandra. Finns ofta på marknader.

I entrén till Kleerup igår får jag ett samtal från Toronto, det är min bror. Han har hittat en Varg Jeansskjorta! Jag skriker KÖP! KÖP! KÖP!

Han köper.

Får ett SMS av honom efter en stund.

"Expeditens reaktion: "That's a nice shirt, the don't do them anymore"


Min bror påpekade:
Nej, marknadsekonomin fungerar väl i kanada också.

Kvällen!

Det är förfest hos Helena ikväll. Innan Kleerup.

We're gonna party like it's 1999!

(Vi har inte tillräckligt med Bud's så vi ska dricka 3,5or... Like we did 1999!)

Basshunter!

Kom precis att tänka på att det fortfarande är otroligt roligt när människor uttalar Basshunter med [Bass] istället för [Base]!

Stolt Svensk!

Ikväll spelar Andreas Kleerup på Frimis i Örebro.




Jag kommer att tänka på hur stolt jag var den 12 augusti 2007 och 6 dagar framöver. På jobbet hoppades jag att det skulle snackas musik över nästa kopp te. Den helgen struntade man i Dublin Castle och gick istället till mer "kommersiellt" ställe som kanske skulle kunna tänkas att spela den veckans Englands etta. With Every Heartbeat, Kleerup och Robyn!


Äntligen kunde man vara lite stolt över Svensk Musik! Svensk Musik var inte bara ABBA! Alla tyckte Svensk Musik var fantastisk! Robyn satt med i panelen på Never Mind The Buzzcocks!


Den känslan höll i sig i några månader. Tills jag öppnade The Sun en måndagmorgon i januari.


I en artikel på mittuppslaget fullkomligt utplånar Gordon Smart den dåvarande Englands ettan Basshunter! Han dödar inte bara svenska Basshunter utan ger en rejäl känga till hela Sverige.

"BASSHUNTER – who is No1 with his annoying trance anthem Now You’re Gone – is living up to the Swedish national stereotype of being a bunch of dirty beggars.

/.../

He sounds like Borat, this fella. But he won’t be getting a high five from me, not least because his music is murder."

Skammen över Basshunter pågick längre än stoltheten över Kleerup. I 5 veckor fick jag skämmas. Sen kom Duffy.

http://www.thesun.co.uk/sol/homepage/showbiz/bizarre/article683211.ece

I'm a Hellraiser!

Fick epost från Armine i torsdags. Det är Armines lägenhet jag hyr i andra hand.

"Hej Erik, jag har fått ett brev från ÖBO, ett klagomål rättare sagt. Tydligen spelas det väldigt hög musik olika timmar på dygnet i min lägenhet. Detta måste åtgärdas. Jag ber därför att du gör något åt detta innan ÖBO blir tvungna att gå ett steg längre."

Min första tanke var "WHAT!?".

Visst, Jag kanske spelar musik...
Visst, Jag har kanske haft någon förfest...
Visst, Jag har kanske haft någon efterfest....

Men "väldigt hög musik"?. Det kan jag inte ställa upp på.

Så i söndags fick jag det bekräftat. Min granne (jag tror att det är någon som bor snett upp till vänster i nästa uppgång) börjar med en av sina Ibiza sessions. Hela huset skakar. Problemet är inte ljudet, problemet är vibrationerna. När jag sitter i sängen kan jag inte luta huvudet mot väggen. Han måste byta låt med fjärrkontroll, det kan inte vara möjligt att vara i samma rum som högtalarna.

Så går det ca: 20 sekunder. Sedan börjar grannen banka. I MIN vägg!

Rock N Roll Lifestyle!

Jag ska precis gå upp och duscha. Upptäcker att det ligger en påse Wrigley's Extra Sweet Fruit Sugerfree Gum i soffan. Jag tar 2 bitar och ställer mig i duschen.

Jag älskar att duscha och tugga tuggummi samtidigt. Jag får en skön "I Don't Give A Fuck!"-känsla. Testa!

This is Lock and Loll...

Gässen!

Hela debatten om Gässen är underlig tycker jag.

Gässen dödas inte. Då kan de plockas 4 gånger. Betyder inte det att om Gässen dödas direkt så måste 4 gånger så många Gäss dödas? Men det är ingen som pratar om att sluta använda dun.

Så vi tycker det är OK att 4 gånger så många Gäss dödas?