lördag 12 juni 2010

Mina tankar kring Filip och Fredriks Podcast.

Filip och Fredrik har börjat göra en podcast för Aftonbladet varje fredag. Det har hittills släppts 2 avsnitt.

Det är grymt kul att Filip Hammar och Fredrik Wikingsson har börjat podcasta. För något år sedan, när Calle och Alex Schulman fortfarande var roliga så skulle dessa varit en drömkonstellation, men just nu finns det nog inte några andra i Sverige som skulle göra en bättre podcast än Filip och Fredrik. Kanske Eric och Mackan, men dom känns mest som Filip och Fredrik fast utan kontakter.

Det som är styrkan i Filip och Fredrik är snacket mellan "det riktiga innehållet". Att Filip och Fredrik själva också har upptäckt detta ser man tydligt på deras program. Allra tydligast i 100 Höjdare som säsong efter säsong mer och mer handlar om dom själv. Podcasten är bara ett enda långt "mellansnack" från början till slut. Det blir fantastiskt bra. Jag har dock två invändningar mot programmet:
 
1. Varför klipps det så i början på telefonsamtalen? För det måste dom väl göra? Hela idén bygger på att dom spontant ska ringa upp olika kändisar beroende på vilket ämne de pratar om. Det är det som känns så kittlande med programmet. "Allt kan hända". Jag kan inte sluta tänka på vilken guldgruva med kontakter Filip Hammars telefonbok är.

Det blir då lite tråkigt när dom ringer upp och samtalet direkt går in i intervju-mode. Jag vill höra när dom förklarar för Ebbot att dom sitter i en bil och spelar in en podcast.

Detta skulle vara Podcastens motsvarighet till "teknik i bild" som Filip och Fredrik tidigare varit så förtjusta i.

2. Lägg upp podcasten som ljud. Bara ljud. Som det är nu så lägger Aftonbladet upp Podcasten som en videopodcast. Det känns otroligt onödigt då det drar mycket mer batteri när man lyssnar.  Hela "videon" består ändå bara av en stillbild på Filip och Fredrik.

 

Inga kommentarer: