Det var bara några hundradels sekunder, ändå kändes det som timmar. Den korta pausen som uppstod innan sjuksköterskan tog ett andetag och sa: "Ja, du har med största sannolikhet drabbats svininfluensan".
Luften gick ur mig. Tankarna virrvlade som höstlöv på en öde parkering. Likt en herrelös hund som stryker runt mellan husvägarna på jakt efter föda i en avlägsen del av bangkok, så var mitt mentala skick. "Ska det sluta så här? Is this it?"
Jag vet att jag betyder väldigt mycket för väldigt många som läser det här. Det är min plikt att ge er den nakna sanningen om mitt tillstånd. Förhoppningsvis kan detta blogg stilla era sinnen något och svara på en del frågor kring svininfluensan.
3 kommentarer:
Jag kan inte låta bli att ifrågasätta ditt sjukdomstillstånd när du har orkat fixa denna bloggmakeover.
Den bilden är Priceless, ska köra den som bakgrund på iphonen
Det positiva med ditt insjuknande är att du äntligen har börjat blogga igen!
Skicka en kommentar